2017.03.06

Sunesdotter – en drottning i det fördolda

GÄSTINLÄGG ”Har du hört talas om Katarina Sunesdotter? När jag berättar om henne för våra besökare här på museet så är det nästan aldrig någon som har det”. Historiska museets Anna Westerberg Davidson skriver om drottning Katarina Sunesdotter – regent och myndigförklarad först vid sin mans, Erik Eriksson, bortgång.


Har du hört talas om Katarina Sunesdotter? När jag berättar om henne för våra besökare här på museet så är det nästan aldrig någon som har det. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att av alla personer som nämns i läroböcker i historia så är bara 13 procent kvinnor! Tycker du att det är OK? Eller kanske tillhör du dem som tycker att historia om kvinnor, deras liv och erfarenheter är viktigt att lyfta fram. Kanske tycker du att vi som arbetar med historia på museum borde anstränga oss mer för att berätta en mer rättvis historia. I sådana fall tycker jag att du ska besöka museet, och höra mer om de kvinnor som glömts eller gömts bort genom historien. Annars går det bra att fortsätta läsa: Här, på Rättvis historia samt historiska.se.

Rollen som drottning

Katarina Sunesdotter föddes troligen 1215, tog på sig rollen som drottning i äktenskapet med kung Erik Eriksson, även kallad Erik den läspe och halte i Erikskrönikan. Både Katarina och Erik kom från högt uppsatta familjer och tanken med deras äktenskap kan ha varit att förena släkter som varit i strid med varandra under lång tid. Katarina blev änka efter bara några års äktenskap. Erik dog eventuellt i en ärftlig sjukdom. I rollen som änka blev Katarina för första gången i sitt liv myndigförklarad. Omyndighet för kvinnor har förstås inneburit olika saker i olika tider i historien.

Det vore vanskligt att exakt jämföra omyndighet för kvinnor på 1200-talet med omyndighet för kvinnor på 1800-talet, som ju var ett helt annat samhälle där kvinnor och män levde under andra livsvillkor. För Katarinas del innebar myndighet och rollen som änka att hon inte var lika beroende av en manlig släkting/förmyndare som hon hade varit som gift och ogift kvinna. Katarina Sunesdotter kunde nu förfoga över sin enorma förmögenhet, hon ägde bland annat städerna Nyköping och Söderköping.

Utställd på museet

Hon valde att donera en stor del av det hon ärvt till Gudhems kloster i Västergötland. Staden Söderköping testamenterar hon inte dit utan istället till systern Benedicta. Katarina behöll sin roll som änka, bosatte sig i Gudhem de sista åren av sitt liv och dog någon gång kring 1252. På museet finns Katarinas fina och oerhört påkostade gravtumba utställd. Den köptes in till staten från sockenborna i Västergötland på 1800-talet. Om inte klosterfolket, de kvinnor som verkade i Gudhem under 1200-talet låtit bygga gravtumban så kanske vi inte kommit ihåg henne alls i dag?

Gå vidare till de två specialvisningar som Historiska museet håller i den 8 mars: biljetter här. 

Historia Kampanj

Joakim Carlson

Bli först att kommentera