Eva_ekeblad
2016.03.01

Eva Ekeblad – kvinnan bakom stänkaren

När vi frågade våra följare i sociala medier om förslag på kvinnor som borde få ta större plats i historien fick vi många spännande förslag.

Här är ett nytt avsnitt av #rättvishistoria, om Eva Ekeblad (1724–1786), en svensk vetenskapspionjär.

Eva Ekeblads bakgrund var minst sagt privilegierad. Hon föddes 1724 i Stockholm, som dotter till riksrådet, överstemarskalken och greven Magnus Julius De la Gardie och grevinnan Hedvig Catharina Lillie. När hon sedan gifte sig, blott 16 år gammal, var det med politikern och greven Claes Ekeblad. Den mycket unga flickan fick en make som hade både pengar, gods och makt; förutsättningar som borgade för en tillvaro som liknade den hemmiljö hon var van vid.

Som kvinna kunde hon ställa in sig på ett inrutat liv med – på sin höjd – ett övergripande ansvar för familjens hushåll. Många hade säkert nöjt sig med att foga sig efter det svenska 1700-talets regler och konventioner, en tryggad framtid i ett rikt hem. Men det var inte intressant för Eva Ekeblad. I stället innebar hennes begåvning att såväl hon själv som människor i hennes närhet – till exempel maken Claes – skulle bli respekterade och välrenommerade. Att en kvinna fick den rollen och betydelsen var ett för tiden mycket ovanligt scenario.

Claes och Eva Ekeblad verkar ha trivts mycket bra tillsammans. De beskrivs som bildade individer som hade stort utbyte av varandras sällskap. Inte minst diskuterades vetenskapliga rön i hemmet utan att rådande könsroller tilläts kväva samtalen. Det var ett lärt utbyte mellan två människor som verkade inom liknande intresseområden – och de stod varandra nära, trots en betydande åldersskillnad. Förmodligen kom det alltså inte som en överraskning för Claes Ekeblad när hans livspartner gjorde karriär inom vetenskapen. Inte heller bör det ha förvånat honom särskilt mycket när hon 1748 blev invald som ledamot i Vetenskapsakademien, som första kvinna någonsin.

Anledningen till hennes framgång stavades potatis – och brännvin. Eva Ekeblad kom på hur potatis kunde användas till stärkelse, men också som puder i olika former. Inte minst till de peruker som flitigt användes vid den här tiden. I november 1748 skickade hon prover på sina upptäckter till Vetenskapsakademien. Men det som gått till historien var möjligheten att omvandla dessa prover till sprit. En idé som det styrande skiktet inte gärna kunde blunda för, trots tidens syn på kvinnan som underordnad.

Att tillverka brännvin av potatis hade fördelen att de ofta blygsamma depåerna av havre och korn – som tidigare varit råvaran – inte behövde användas.  Ett viktigt steg i ett växande Sverige som blev allt törstigare, och hungrigare. Proceduren imponerade stort på herrarna i akademien, och beslutet att låta henne bli en del av sällskapet snabbades på med riksrådets Nils Palmenstiernas uppmuntrande ord till sina kolleger:

”Om icke akademien kunde kalla till ledamöter vittra fruntimmer, vilket ej skall vara obrukeligit i utländska societeter, såsom marquise de Chatelet i Bolongiska akademien. Föreslog fördenskull grevinnan fru Ekeblad, som i anledning av den synnerliga håg hon haver för försöks anställande, ej skulle underlåta att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön vid handen”.

Ord som får förstås som en öppning för att också tillåta bildade kvinnor bland männen.

I moderna öron låter det som en självklarhet, men faktum är att det dröjde över 200 år tills nästa vetenskapskvinna valdes in i akademien. Det var 1951, då kärnfysikern Lise Meitner tog sin plats.

Den 15 maj 1786 dog Eva Ekeblad i Lidköping, efter att ha stått kvar på den vetenskapliga scenen rakt genom hela livet. En svåröverträffad bedrift i 1700-talets Sverige.

Özz Nûjen: Komiker och aktuell med föreställningen ”Sveriges historia” tillsammans med Måns Möller. Twitter: @ozznujen.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Eva_Ekeblad
http://historiesajten.se/visainfo.asp?id=582
http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/eva-ekeblad-delagardie.htm
http://www.tekniskamuseet.se/1/1898.html
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16806

Historia Kampanj

Joakim Carlson

Kommentarer (3)

  • Charlotte

    2016.03.01

    Cementerar inte ni själva fördomarna om 1600- och 1700-talets kvinnor när ni skriver att de flesta kvinnor accepterade och ställde in sig på ett inrutat liv med på sin höjd ansvar för hushållet? Många av kvinnorna var vad vi idag skulle kalla företagare. Sverige var i krig och många kvinnor hade sina män i utlandet och blev i unga år änkor. De tog över familjens affärer och valde i många fall att inte gifta om sig. Kanske var det svårt att hitta en ny man, men många valde nog aktivt att behålla den frihet som man hade som änka. Alla blev inte lika kända och framgångsrika som Eva men de var ändå hårt arbetande och ibland också ekonomiskt framgångsrika. Ett exempel är Maria Hägerstierna von der Noth. Eva Ekeblads svärmors syster.

  • joacar

    2016.03.01

    Hej Charlotte.

    Säkert har du rätt i det du skriver, att många kvinnor under den här tiden var ekonomiskt framgångsrika och valde att arbeta vid de tillfällen de blev änkor. Däremot väljer vi att se det som att Eva Ekeblad sticker ut i 1700-talets Sverige, inte minst som första kvinnan i Vetenskapsakademien. Vidare tycker jag att vi trycker hårt på det faktum att hon inte på något vis levde på sin mans stjärnglans, utan tvärt om: bidrog till att höja familjens anseende via sitt arbete. Så när vi skriver att "många hade säkert nöjt sig" upplever jag inte det som en så kontroversiell tanke.

    Klart är i alla fall att Eva Ekeblad stack ut på många vis. Inte minst på det sätt som hon levde i relativ jämlikhet med sin man.

    /Joakim

  • Ville Strååt

    2016.12.30

    Under en stor del av hennes liv hade hon, liksom andra svenska män och kvinnor, en slags rösträtt. Detta borde stå med plus förklaring varför den plötsligt försvann under mer än hundra år.