Vi berättar vidare under hashtagen #rättvishistoria.
Först ut från listan på kvinnor som borde synas mer är Betty Maria Carolina Pettersson. Hon föddes 1838 i Visby, var dotter till en sadelmakare och blev Sveriges första kvinnliga student.
Betty ansågs redan som liten ha ”läshuvud” och fick gå i privatskola trots att hon inte kom från någon välbärgad familj. Efter att slutfört sina studier arbetade hon som lärare och guvernant både på Gotland och på fastlandet.
När Betty var drygt 30 år gammal, 1870, fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen. Och året därpå blev hon den första svenska kvinnan att ta studenten, som privatist vid pojkläroverket Nya Elementarskolan i Stockholm. Flickskolorna hade inte rätt att utfärda examen.
När den vita mössan var erövrad ville Betty studera vid Uppsala universitet. Och 1872 skrevs hon in vid Gotlands nation. Men först efter att ha fått dispens. Tack vare att Betty släpptes in öppnades universiteten för kvinnor från år 1873. De tilläts då att ta alla universitetsexamina – utom teologisk och högre juridisk…
Betty studerade bland annat litteratur, nordiska språk, latin, grekiska, historia, statistik, geologi, astronomi, kemi, matematik, botanik och zoologi… Som en av några enstaka kvinnliga studenter vid universitet kunde hon knappast delta i studentlivet på nationerna och motståndet mot henne var utbrett. Långt efter att Betty avslutat sina studier sjöngs på studentnationerna en visa med refrängen ”och därför jag väcker motion, att ej fröken Betty tas in i nation”.
I januari 1875, vid 36 års ålder, avlade Betty Pettersson som första svenska kvinna filosofie kandidatexamen. Men hennes pionjärgärning var inte slut i och med det!
Efter att ha klarat av studierna i Uppsala blev hon också den allra första kvinnan i Sverige som anställdes vid ett pojkläroverk. Hösten 1877 blev hon extralärare vid Östra real, då Ladugårdslandets läroverk, i Stockholm. Hon undervisade där till och med hösten 1884 och var samtidigt klassföreståndare. Elever har berättat att hon var omtyckt och att hon gav extra undervisning åt dem som behövde.
I skolans årsberättelse för 1884 ges Betty följande omdöme: ”Åt detta sitt kall hängav hon sig med hela sin själ; därjämte ägde hon i ovanligt hög grad förmågan att fästa lärjungarna vid sig och vinna deras förtroende och utövade härigenom ett ej obetydligt inflytande på deras sedliga utveckling; hennes klass utmärkte sig också alltid för en god anda och ordning.”
Betty drabbades av lungtuberkulos och avled 1885. I tal på begravningen betonades särskilt hennes ”plikttrohet, nit och ihärdighet i sitt kall”. Hon begravdes i allmän grav på Stockholms norra begravningsplats.
Trots att Betty Pettersson var Sveriges första kvinnliga student, den första kvinna som avlade en akademisk examen och den första kvinnliga läroverksläraren dröjde det innan hon fick något officiellt erkännande.
1925 uppmärksammades 50-årsminnet av hennes fil kand-examen, 1955, 70 år efter hennes död, fick skolan Östra real en minnestavla, 1977 beslöt kulturnämnden i Visby att sätta upp en minnestavla vid det hus där hon växte upp och först 1990 restes en minnesvård vid hennes grav.
Källor:
http://kulturellaspar.se/historia/historiskt-spar/betty-pettersson
http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=573
http://ergo.ronne.se/E1998N12.html
http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7224
Bli först att kommentera